Tacos = Libanons nationalrätt?

"I norra libanon finns en liten by uppe i bergen, där invånarna e insnöade hela vintrarna och har ingen kontakt alls med omvärlden. Detta har gjort att kulturen där e mycket välbevarad, så oxå matkulturen. Deras specialitet är TACOS som faktiskt egentligen kommer därifrån o inte mexico som de flesta tycks tro"!

Denna lilla bullshit-historia drog jag i fredags för mina kära vetlanda-kamrater som hade tagit sig tll Nässjö för lite afterwork på en libanesisk restaurang efter att jag hade berättat om dess fantastiska libanesiska buffé bara för o komma dit o se att de serverade tacos denna dag.
Som tur var så trodde ju ingen av dem på mig utan vi skrattade gott åt de hela =P

Jag har dessutom hunnit me ytterligare två stora events denna helg även om jag körde ihop dem. Igår så var jag iväg o hämtade nya bilen som jag för övrigt har döpt till Grey skull som en hyllning till en av mina barndomsfavoriter:
He-man & the masters of the universe
.
Så fort den var hämtat så tog jag o S o körde iväg till Arlanda för o plocka upp hennes mamma som precis var hemkommen ifrån sin semester o så va även den biten avklarad =)

Kram o hej





Bilsnack

Bara en vecka kvar nu!!! om en vecka från nu så sitter jag i min nya bil o njuter. Det har tagit sin tid o hitta en värdig ersättare för min älskade greenchen (RIP). Jag har tittat på bla citroen picasso, saab 93, toyota avensis, nissan primera mm.

Men till sist föll valet på en skoda octavia elegance med 1,8 motor. Jag tycker själv att bilen e på gränsen till gubbig men de e väl inte mer än rätt me tanke på att jag om ett år o en dag fyller just gubbe :P
Dessutom var den riktig riktig skön att köra. Den enda bilen som kunde mäta sig med den i körglädje (av bilarna jag provade) var saaben men den hade tydligen en bensinförbrukning på 1,7 vid stadskörning. Det sa i alla fall en bilkunnig bekant till mig som själv hade ägt en 93.

Måste säga att trots att de tagit sin tid o hitta en ny bil så har det varit en rolig jakt. Jag märker hur jag har utvecklats inom de här området. Jag minns när jag köpte rosa pantern (en RÖD megane) då jag åkte runt o kollade om stereon var bra o tyckte de va riktigt jobbigt o behöva pruta för en bil.
Okej, jag kan fortfarande nada om bilar men jag hade mycket bättre koll på vad man skulle kolla efter o framför allt vad jag tyckte att en bil skulle kosta.
Det intressantaste exemplet var en toyota som en privatperson ville sälja. Jag förstår inte hur han kunde påstå att den var så fantastisk när körglädjen var NOLL, lacken repad och dessutom så sjöng både bromsarna o kopplingen på sista versen :P

Jaja, nog me babbel om detta. Jag hoppas i alla fall att -ta i trä *slår mig på skallen* så ska jag bli nöjd me min lilla "gubbil" =)

Kram o hej


Greenchen R.I.P. =/

Music is my language

Illa illa, va jag missköter bloggen nu =/

Jag har haft ivik igen o måste säga att vi haft skitkul. Verkar som att musiken kan va länken mellan oss precis som jag hade hoppats. De gick igång som tusan när jag satte på låten som ni ser här nere o jag tyckte oxå att texten var ganska passande för denna grupp =)

Haft en riktig spännande helg med då jag fått träffa bl a S:s bror o en del andra av hennes nära o kära. Slutligen har de blitt en hel del biltittande oxå. Måste säga att jag e mycket besviken på Toyota. Hade mer lr mindre helgonförklrat dessa bilar tills jag faktiskt körde ett par av deras modeller o märkte att de e skittråkiga bilar. Men kanske har jag en bil innan den här veckan e över ;) Vi hoppas!!! =)

Kram o hej




IVIK

Måste berätta om nåt sjukt spännande som hände i torsdags! Shit va de så länge sen jag skrev? Ja ja, i alla fall: Jag hade dramalektion med IVIK. För er som inte vet vad det är så kan jag meddela att de är ungdomar som nyligen kommit till Svea-rike o inte kan svenska. Jag har länge velat undersöka hur man kan använda drama som en del i språkundervisningen men kan nu efter ett pass meddela att det var bra mycket svårare än jag hade väntat mig. Något så basic som att fråga om namn visade sig vara ett mycket svårare projekt än i mina vildaste fantasier.

Att ha den lektionen väckte mycket i mig. En otrolig frustration över att inte kunna förklara den enklaste övningen men oxå en enorm medkänsla. I huvudet reste jag 17-18 år bakåt i tiden - o jag led så mycket me dem som satt där o stirrade på en lärare som pratade på nåt språk som de inte alls fattade o krävde ett svar o en handling i retur =/

Nu ringde precis min rektor för o tala om att IVIK hade haft jätte  kul på lektionen o va mycket nöjda. Kändes skönt att höra =)

För o byta spår en stund. Såg ni Sveriges match i lördags när Zlatan avgjorde i 93:e minuten me matchens sista "spark"? Hans kommentar till de hela var

                  I avgörande stunder så avgör man!

Det är så självklart men ändå så lysande. I den avgörande stunden e de du som avgör va som händer. Så vilket val kommer du att göra?

Kram o hej


Tågvärdar

Som du har märkt så har jag blitt lite dålig på att uppdatera dagligen. De beror rätt mycket på hur mitt liv ser ut just nu. Me de tre jobben o S så hinner jag knappt o sitta vid datorn vissa dagar.

Den absolut tråkigaste biten me de nya livet e alla jävla tågresor. Som du vet så e jag ju lite småkär i JLT - NOT!!! Men en sak me tågresorna fascinerar mig o de e tågvärdarna. Jag brukar stirra in dem o försöka utifrån deras klädsel o beteende på jobbet gissa va de e för personer o va de har för relation till sitt jobb.
Tre av dem har jag fastnat lite extra för:

Den ena e en ung stilig kille. Hans kostym ser ut o va figursydd o han e extrem välvårdad. Varje morgon innan han kliver på tåget så borstar han av sina skor som ser ut o va svindyra. Han har alltid ett leende på läpparna o pratar härligt avslappnad. Han beter sig som att de verkligen är hans tåg o han vill att det ska va så fint som möjligt o att folket ska trivas. Han har oxå grym pondus.
Jag imponeras verkligen av den här killen. Den stolthet han känner för sitt jobb gör att allt han gör blir rätt. De här e verkligen något vi alla borde ta med oss i vår vardag!?!?!?!?!

Kille nummer 2 ser ut som en snäll bulldog. Jag kan aldrig sluta titta på honom för jag har så svårt o bestämma mig för om han e snäll lr en riktig elak typ. Han ser dock ut o vantrivas me sitt jobb. Lr kanske inte vantrivas, men den stolthet som tidigare killen har sakanr den här mannen. Han ser ut o helst av allt vilja ta sig snabbt till personalrummet o få dricka sitt kaffe.

Slutligen har vi den tredje mannen. Den här mannen e ett stort skämt me en alldeles för stor kostym. Snälla gott folk, säg till mig om jag nån gång har för stora kläder på mig för de ser verkligen nix bra ut! Han har dessutom en kroppsspråk där han gör sig liten o de gör att vagnen äger honom istället för tvärtom. När jag åker med honom så känns allt så stressigt o obekvämt. Han har så mycket negativ energi att de smittar av sig.

Varför berättar jag om de här tre då? Jo dels för att de är just sånt som e en del av teaterarbetaren arbete. Att observera sin omgivning o lägga märke till detaljer o hur de tolkas. O dels för att de säger så mycket om hur ens personlighet o inställning till ett jobb påverkar omgivningen oavsett vilket jobb man har. Så imorgon när du ska till jobbet - ta på dig nåt fint, fixa till håret o känn riktigt hur stolt du e över ditt jobb, så lovar jag att du kommer o få en kanondag ;)

Kram o hej


RSS 2.0