En liten notering till mig själv:
Jag har bloggat noga om mina produktioner i Vetlanda men därefter finns det inte mycket att läsa om de produktioner jag regisserat. Har precis insett att det är synd eftersom där i finns också en del av min utveckling. De tre stora produktioner jag hunnit med under mina år i jkpg är i turordning:

Citroner från Sorrento
Sanna och de sju tjejerna
En mobbares dagbok

Vad har varit den stora behållningen för min del i dessa produktioner? Först och främst det stora nöjet att få arbeta med ambitiösa, engagerade, duktiga och helt enkelt otroliga unga människor och möjligheten att lära känna dem bättre.
För varje produktion som passerar samlar jag också på mig fler erfarenheter som konstnär och ledare, vilket ger en större trygghet och ett större mentalt spelutrymme för kommande projekt. En konkret punkt arbetar jag konstant med att förbättra och det är transparantheten i processens alla steg från idé till föreställning.

Slutligen minns jag en bild som min proffesor på DI målade upp. Vi pratade om vad teater var för något och hon ritade upp ett ljus och sa att teaterns själva kärna är att förmedla ett viktigt budskap. En föreställning med ett tydligt och viktigt budskap, anpassat till den publik den ska beröra är det starkaste av alla konstformer (i min mening) och bland det starkaste man kan uppleva.

Kram o hej
PG