Spootlajtz!

Jag har något jag måste erkänna: Jag tittar på dansbandskampen - o jag tycker de e bra dessutom :S

Började egentligen titta på de när jag kom över ett klipp på nätet o såg att date var med. Jag har nämligen semestrat i turkiet me deras basist nångång o när man känner nån så vill man ju sitta där o hejja på. Men av nån anledning så var de inte med nu när jag började följa programmet på tv. Förhoppningsvis beror de på att de har gått till final :P

I alla fall: Så igår när jag tittade på detta så fanns där ett gäng skånska grabbar (jag som trodde att man bara hade med svenska band) som var så icke-dansband de bara gick o de va riktig roliga. Måste erkänna att deras första låt sög röv men andra låten. kolla bara här nedan o njut. Mina damer o herrar, jag ger er Spootlajtz!

Kram o hej




Världens dyraste bröd?

Sista tidens kommentarer har varit riktigt intressanta:

För det första så har mysteriet med min bloggadress på en skolbänk löst sig. Det var precis som jag misstänkte så lätt som att bara googla på mitt namn. Men måste säga att det känns fint att man har elever me både hjärna o ork nog att genomföra ett sånt projekt.

Sen så har jag fått en del kommentarer både här o på msn angående sånglektionen, så jag måste väl berätta lite till kring det. Vad det gäller låtvalen så gjorde jag precis som Fröken C hade bett mig o gick på vilka låtar jag tyckte om att sjunga. Valet föll slutligen på it's my life som har bra energi i sig o som jag tycker verkar lättast av de tre.
MEN jag kan glädja er med att världens undergång har inte kommit än. Av olika anledningar så har fröken C fått ställa in två veckor i rad. Personligen tror jag att de beror mest på att hon e rädd om sina öron :P Jag menar senast i söndags så bad S mig o hålla tyst för hon klarade inte av o höra mera av mitt sjungande framför tv-spelet hehe

Slutligen: Jag har bakat bröd för första gången sen jag gick på hemkunskapen o måste skryta o säga att de blev världens absolut godaste (o kanske dyraste) bröd. Tänkte dela me mig av recpetet:

Saffransdoftande bröd

4 halvbröd (el. två stora)

50 gram jäst
1 äpple
2 citroner    
1 l ljummen mjölk
4  fpk saffran à 0,5 gram
1½ msk salt
2 msk strösocker
1,5 liter vetemjöl    
2 dl vetemjöl till utbakning
1 ägg till pensling
2 dl grovhackade sötmandlar

Brödform (på bilden trä)

Tillagning
1. Värm mjölk fingervarmt. Riv gult citronskal. Kärna ur och riv äpple.
2. Smula jäst i en stor bunke. Tillsätt mjölk och rör ut jästen.
3. Tillsätt citronskal, äpple saffran, socker och salt. Blanda med mjölet. Arbeta degen smidig. Låt jäsa under duk i 40 minuter.
4. Häll mjöl på bakbord och bearbeta degen en kort stund. Fördela degen i formar. Låt jäsa under duk i 20 minuter.
5. Sätt ugnen på 175°.
6. Vispa upp ägg i en kopp med gaffel. Pensla bröden med äggvisp. Strö över mandel. Grädda i ugn i cirka 30 minuter.

 

Kram o hej på er




Världens undergång är över oss!

Jepp, slutet på världen som vi känner den är nära. På fredag så kommer helvetet att frysa till is, grisar börja flyga o mr PG ta sitt livs första sånglektion. Jag har fått i uppgift att ta fram en låt som jag vill sjunga tills dess. En uppgift som visade sig vara svårare än jag trodde då de finns flera hundra som man vill sjunga, men just nu verkar de stå mellan tre låtar:
  • It's my life (Bon jovi)
  • This I love (guns n roses)
  • Show must go on (Queen)

Under tiden jag letade låt så kom jag över nåt asskumt - Sweet child of mine finns uppenbarligen med på en samlingsskiva me vaggvisor!!! Min ungdoms provokativa musik som min mor senast igår beskrev som de låter som nån sitter o drar sångaren i pungen har gått o blitt vaggvisa för dagens småttingar. När jag tänker efter så behöver vi inte vänta tills på fredag. VÄRLDEN SOM VI KÄNNER TILL DEN HAR REDAN GÅTT UNDER :S
Snacka om att man känner sig gammal - Nu ca 10 månader kvar till o fylla gubbe :P

Kram o hej


Pre guns n roses

När jag var liten o bodde i Iran så älskade jag att läsa böcker. Jag kunde sitta uppe hela nätter, gömma mig under täcket o läsa en bok hållandes i en ficklampa. Direkt jag hade läst en bra bok så ville jag läsa om den o läste ut en bok på typ 1-2 dagar.

Sen kom jag till Svearike och blev förändrad över en natt - och en av sakerna jag lämnade bakom mig var bokläsningen. Sen dess kan jag nog räkna de böcker jag läst frivilligt på mina fingrar. Därför är den där känslan av att inte vilja släppa en bok så himla häftig för mig, och igår fick jag uppleva den igen. Jag satt på tåget till o från jobbet o läste Slash och kände bara, fan vi kan inte va framme redan. jag vill ju läsa lite till.
Boken har kommit till tiden så gunsn roses höll på och bildades o för en fantast är de såååååååååååå spännande. Jag har bland annat fått reda på en för mig helt okänd grupp som har inspirerat gruppen massor o ägnade några timmar igår åt att lyssna på deras musik. De va riktig bra så jag tar o slänger med en video på dem (mamma du ska nog inte lyssna på den musiken *blink*). Dessutom så hittade jag massa musik från föregångarna till guns n roses o de e riktigt hätigt o se slash, Axl, Izzy mfl. när de va bara ett gäng wannabes :P

Jag har ju tidigare nämnt att jag skulle komma med intressanta citat ifrån boken o tro mig - där finns många bra sånna. För många för att jag ska orka ha med allt men jag skickar med följande lilla citat för att det är något som jag själv skulle kunna skriva under på:

När du har levt ett tag märker du snart att vad du än sänder ut i världen så kommer det tillbaka till dig på ett eller annat sätt. det kan ske idag, imorgon eller om fem år, men det händer - troligtvis när du minst anar det och vanligtvis i en form som är ganska så olik originalet. De där livsavgörande ögonblicken känns ofta som rena slumpen när man är mitt uppe i dem, men jag tror inte att de är det. Så har det i alla fall varit i mitt liv. Och jag vet att det finns fler som känner likadant.

De orden får avsluta dagens inläg
Kram o hej




WTF?

Jag har suttit på massa möten idag (sk. studiekonferenser) där vi har gått igenom elev för elev o hur de går för dem i skolan o va man ska ha för ev. åtgärder osv. Varenda gång jag e på sånt så kan jag inte låta bli o tänka tillbaka på min egen tid på gymnasiet o fundera på hur snacket har gått på alla möten angående mig. Det måste ju ha varit X antal sånna :P

Men det mest intressanta med mötet var faktiskt en liten rad som någon (elev antar jag) hade kladdat dit på bänken där jag råkade sätta mig under första mötet. Ja, alltså - mötena ägde rum i ett klassrum så de e därför jag antar att det är en elev som skrivit dit detta. Nu ska vi ha en gissningstävling. Två gröna äpplen till den som lyckas gissa vad det stod på den där bänken! Har du gissat? Okej, då kommer svaret här:

mrpg.blogg.se

Vad gör min bloggadress på en skolbänk i jönköping? När jag är 100 på att jag absolut inte gett ut den till nån elev? Detta skulle jag vilja forska lite mera kring.
Fast låt oss säga att det är ett X antal människor som kollat in adressen o gått in på bloggen. Fy, va besvikna de måste blitt. Jag menar de människor som följer bloggar är väl vana vid att de ska uppdateras minst en gång om dagen antar jag? Jag själv är i alla fall sån att följer jag en blogg som inte uppdateras dagligen så tappar jag intresset rätt fort, men samtidigt: Det finns inget tråkigare än "jag tog på mig de här kläderna o sen fikade jag me den o den"-bloggar. Ja ni fattar säkerligen va jag menar.

Nä nu ska denna bloggare sluta babbla
Kram o hej


RSS 2.0